ICE

BAT

När natten vaknar och mörkret blir en plats för magi. För de som vågar följa sin egen väg.

En stilla kväll vid bergets fot. Det sista dagsljuset vilar över trädtopparna och skogen har börjat försvinna in i blågrå skuggor. Mellan stenarna öppnar sig en gammal grotta, mörk och sval, nästan dold bakom mossa, ormbunkar och slingrande rötter.

Framför grottans öppning står en kvinna klädd i svart. Det tunna tyget rör sig mjukt i kvällsvinden och hennes bara fötter vilar mot den svala stenen. Runt halsen bär hon ett halsband från BAT-kollektionen, där små fladdermöss i silver följer hennes hals likt en skyddande krans. På handen skimrar en fladdermus med vingarna utsträckta, redo att lyfta.

Hon står alldeles stilla och ser ut över skogen medan skymningen sakta övergår i natt. Bakom henne hörs ett svagt prassel från grottans mörker.

En fladdermus lämnar berget.

Sedan en till.

Snart fylls luften ovanför henne av små silhuetter som rör sig mellan träden. De flyger genom mörkret utan tvekan, som om natten bar på vägar som bara de kan se.

I gammal svensk folktro omgavs fladdermusen av mystik och tillskrevs magiska krafter. Den förknippades med lycka och beskydd, en liten varelse som vaknade när resten av världen gick till vila och som kunde finna sin väg där människans ögon inte längre räckte till.

Kvinnan lyfter blicken mot himlen. Silvret runt hennes hals fångar månens första ljus och för ett ögonblick ser fladdermössen nästan levande ut mot hennes hud.

Bakom henne väntar grottan. Framför henne ligger natten.

Och någonstans mellan de två finns känslan av att inte behöva veta exakt vart vägen leder.

Bara att våga följa den. 🖤